Skogsdrakarnas kamp

Jag vet inte riktigt vad klockan var när jag kröp in i gömslet inför natten men skulle gissa att den var kring 20-tiden.
Redan innan jag hade hunnit dra upp dragkedjan på sovsäcken hörde jag den första inflygningen. Sen kom där ytterligare en till och en till efter det. Inom loppet av en halvtimme hade jag noterat 10-talet tuppar som alla hade landat i varsin topp. Då och då hördes de karaktäristiska rapningarna men som sedan tystnade i takt med det sista ljuset som försvann över horisonten.

Genom en liten reva i tältduken, som jag glömt och laga, stirrade jag ut på månen som nästan var full och undrade samtidigt över hur morgondagens spel skulle arta sig. Hade jag lyckats placera gömslet på ett bra ställe den här gången? Det var ju den fjärde gången som jag flyttat gömslet och nu hoppades på. Inte det mest idealiska för en annan kanske som nu låg på en sank och blöt myr och gungade.  För att inte sjunka allt för djupt och bli genomblöt hade jag lagt ut en stor vaxduk som jag inhandlat på metervara och uppe på den en balkongmatta som extra skydd. Det fungerade förvånansvärt bra och det höll sig torrt hela vistelsen.
I år var det ingen ordning alls på tupparna. Den ledartupp som jag tidigare kunnat lita på fanns förmodligen inte kvar i livet längre. Han hade alltid en och samma ställe som han höll till vid och där hönorna samlades i flock runt om. Men som sagt. Inte i år. Spelplanen hade förflyttats ca 200 meter och koncentrationen låg nu mitt ute på en myr.

Där låg jag nu förväntansfull inför morgondagen. Ett litet prassel ilade förbi gömslet och försvann. Gissar att den var en skogsmus på nattligt äventyr.
Jag drog upp sovsäcken över huvudet och knöt ihop snöret så bara näsan stack ut. Jag kände att det åter igen skulle bli en kall natt med flera minusgrader. Det var dock väldigt bekvämt med den naturlig vattensängen jag låg i och jag var påpälsad med både ulltröja, ullsockor och ullmössa så jag skulle då inte frysa.

Sov som en stock och vaknade inte fören det började ljusna vid halv 5-draget. Några tuppar hade redan börjat spela om än utom synhåll. Ålade mig ur den varma sovsäcken och satte mig upp på campingstolen. Lindade sovsäcken runt benen och plockade upp kameran ur ryggsäcken. Upptäckte att motljusskyddet hade trillat av men skruvade fast det igen och satte kameran på stativet. Skulle dricka lite vatten men det gick inte alls det. Det hade frusit till is under natten så jag plockade istället fram termosen och hoppades att kaffet i alla fall skulle vara någorlunda varmt fortfarande. Det var det om än mer åt det kalla hållet. Tog fram smörgåsarna och konstaterade att även skinkan och osten var fryst. Lika så mjukosten på tub så det fick bli ett par ofrysta riskakor utan pålägg till frukost.

Medan jag satt där tuggade kom den första tuppen inom synhåll. Jag kastade iväg den torra riskakan och spillde ur hälften av kaffet men jag brydde mig mindre för nu skulle här fotas! Ljuset var så där magiskt blåtonat med frost som glittrade i gräset, precis som jag ville ha det. Riktade kameran mot tuppen som stod så innerligt vackert på en frostig tuva. Tryckte på knappen men inget hände. Kameran ville inte fokusera. Den zoomade ut och in men inte då…. Fa…F…n!! Tuppen vankade av och an, en till tupp dök upp och även ett par hönor ilade förbi i all hast. Men inte en enda bild jag fick.
Men hur är det möjligt tänkte jag medan jag såg min chans försvinna in i slyn.
Jag svor en lång ramsa som jag inte tänker upprepa här.
Tog av kameran från stativet och upptäckte att mellan linsen och uv-filtret hade det bildats jättefina iskristaller. Som ett eget inramat litet konstverk. Men det var inte det jag ville se just i detta läge vill jag lova.
Plockade av filtret och skruvade på motljusskyddet igen. Riktade kameran mot ljuset och hoppades att solen så småningom skulle värma upp linsen. Verkligen inte det idealiska men vad göra i en krissituation.
Till min stora glädje försvann iskristallerna sakta men säkert. Att torka av linsen med toapapper kändes liksom inte aktuellt.

Till min stora glädje såg jag även hur tupparna nu hade begett sig fram till min fotokompis och naturfotografen Niclas Ahlberg som jag hade bjudet med och som satt i sitt eget gömsle lite längre bort bredvid myren. Det smattrade på rätt bra från hans kamera och jag blev uppriktigt jätteglad över att han äntligen skulle få vara med om ett riktigt fint tjäderspel och få bilder dessutom.

Allt som allt kunde vi räkna 15 spelande tuppar och ett gäng hönor. Det var verkligen full fart på spelet även om de då och då tog korta pauser för att sedan eskalera i rejäla kraftmätningar om vem som skulle få betäcka hönorna.

Det frasade plötsligt i riset bakom gömslet och ut kom en höna. Därefter en till och bakom dem kom en ungtupp hack i häl. Det gillades inte av en av kandidaterna till ledartupp och som kom flygande och landade med kraftiga vingslag och en tung duns. Sen var det full action. De hamnade alldeles för nära där jag satt och jag hade fullt sjå att försöka få med fåglarna i bild trots att jag dragit ner brännvidden till 70mm. Helt galet men förbaskat roligt.
IMG_4431
Närgången och kaxig ungtupp.

Morgonen på myren blev helt makalös fantastisk. Jag har i många år följt denna spelplats men jag har nog aldrig varit med om sådan action som nu. Tidigare har det funnits en stationär ledartupp och som alla andra tuppar inte gav sig på i första hand. Han fick alltid sista ordet och hönorna stod på kö för att få honom som partner.
Tyvärr tror jag att den tuppen numera har vandrat vidare och det var därför som det var sådan oordning och ibland lite kaos i ledet. Själva spelplatsen hade även den förflyttat sig ca 200 meter med koncentrationen ute på en myr. Vilket egentligen är en idealisk spelplan för orre.
Mycket får man få vara med om i naturen och vem har sagt att den alltid ska följa reglerna.

Avslutar denna blogg med lite bilder från de stora skogdrakarnas kamp.

IMG_4370
Hönorna är minst lika vackra de!

IMG_4248
Ledarkandidat med damer!

IMG_2386
Tupp i motljus med ångande andedräkt.

IMG_0576
Spelande tupp i skogsbrynet. 

Glöm inte kolla in Niclas Ahlbergs fina blogginlägg också. Klicka här

Annonser

2 reaktioner på ”Skogsdrakarnas kamp

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s